| Välj startår | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2000 | ||||
| 2001 | ||||
| 2002 | ||||
| 2003 | ||||
| 2004 | ||||
| 2005 | ||||
| 2006 | ||||
| Utbildningsplan: BB04 | ||||
| 1 | Utbildningsmål | |||
| 1.1 | Mål för högskoleingenjörsutbildningen vid Ingenjörshögskolan i Jönköping | |||
| 1.1.1 | ||||
| För att erhålla högskoleingenjörsexamen skall studenten: - ha goda kunskaper och förtrogenhet med tillämpad teknik för att kunna verka inom det valda teknikområdet. - ha utvecklat ett ingenjörs- och entreprenörsmässigt arbets- och förhållningssätt till förelagda arbetsuppgifter samt självständigt, enskilt eller i grupp, kunna ta initiativ och ansvar för att lösa dessa. Initiativ, helhetssyn och ansvar skall baseras på en medvetenhet om ställda krav rörande kvalitet, tid och affärsmässighet. - genom studier inom matematik/naturvetenskap ha tillägnat sig sådana kunskaper och naturvetenskaplig bildning att hon/han framgångsrikt kan verka inom det valda teknikområdet. - kunna delta i arbetsgrupper och i projektgrupper som enskild medlem eller som grupp-/projektledare. - ha kunskaper om etik och miljöfrågor, kvalitetsstyrning, arbetsorganisation och ekonomistyrning för att kunna delta i ett företags löpande arbete. - besitta goda kunskaper om aktuella datorverktyg inom det valda teknikområdet. - ha god förmåga att uttrycka sig muntligt och skriftligt på svenska. - ha god beredskap för att verka i en internationell miljö. Ovanstående mål grundar sig på målen i högskolelagen, 1 kap, 9 § och högskoleförordningen, bilaga 2, pkt 15. Se "Ytterligare information" punkt 6.7. | ||||
| 1.1.2 | Programspecifikt mål | |||
| Efter genomgången utbildning skall studenten ha god teoretisk kunskap i grundläggande byggnadstekniska ämnen samt god kunskap i praktisk tillämpning av denna teori. Studenten skall vidare ges goda ingenjörsmässiga egenskaper genom att utöver kunskap ges färdighet och bra attityd för framtida yrkesverksamhet inom det byggnadstekniska området. Detta innebär att studenten efter utbildningen skall ha: god kunskap i - dimensionering och konstruktiv utformning av byggnader - byggandet som process och produktion och av byggnader - utformning av vår fysiska miljö fördjupad kunskap i - gestaltning av byggnader - byggnaders tekniska uppbyggnad och byggnadsfysiska problemställningar - byggnaders projektering och förutsättningar för ett bärkraftigt samhälle - presentation och visualisering av projekt | ||||
| 1.2 | Mål för teknologie kandidatexamen vid Ingenjörshögskolan i Jönköping | |||
| 1.2.1 | Generella mål för teknologie kandidatexamen inom vald inriktning | |||
| Teknologie kandidatexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 120 poäng. I huvudämnet krävs fördjupade studier på 60-poängsnivån med godkänt resultat. För att erhålla teknologie kandidatexamen skall studenten ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 10 poäng. Detta skall ingå i huvudämnet. (I övrigt se mål 1.1) | ||||
| 1.2.2 | B 3.1 | |||
| I de lokala föreskrifterna vid Högskolan i Jönköping framgår att minst 10 poäng matematik krävs för att erhålla en teknologie kandidatexamen. | ||||
| 2 | Utbildningsupplägg/profil | |||
| 2.1 | Programbeskrivning | |||
| Inriktningen "Byggnadsutformning med arkitektur" är en utbildning som ger breda kunskaper inom det byggnadstekniska området och utgår från ett grundläggande innehåll av kurser med byggnadstekniska karaktärsämnen. Dessutom ger programmet kunskap i programöverskridande ämnen som miljö, organisation och ledarskap och ekonomi. De byggnadstekniska kurserna omfattar och behandlar områden som planering av vårt samhälle, utformning och konstruktion av byggnader, byggnaders tekniska och fysikaliska frågeställningar, materialkunskap samt produktionsteknik och produktionsstyrning. Programmet har utöver denna grund en klart uttalad profilering mot byggnaders utformning och arkitektur. Det innehåller kurser som ger fördjupad insikt och kunskap i byggnaders funktion och form, arkitekturens koppling till tekniska frågor, liksom byggnaders och arkitekturs historiska bakgrund. Programmet innehåller också kurser som ger fördjupad kunskap om hur byggnader och miljöer beskrivs och visualiseras i skisser, ritningar och perspektiv, för hand och med avancerade datatekniska hjälpmedel. Delar av undervisningen genomförs i form av projekt, där ledarskap och ingenjörsmässigt tänkande tränas. Större projekt hanteras i grupper om 4-5 studenter, där studenterna tilldelas olika roller. I projekten ges studenterna i hög grad tillgång till egna arbetsutrymmen och egen utrustning. Programmet förbereder för en arbetsmarknad inom projekteringsledet, främst med utformning och byggnadstekniska frågor, produktionsledet såväl som fastighetsförvaltningsledet. Utbildningen förbereder också för en marknad med ökad internationell prägel och en del av studietiden kan förläggas till utländskt universitet. Genusperspektiv beaktas i utbildningen så att pedagogik och innehåll passar båda könen. | ||||
| 2.2 | Ingenjörsmetodik/fadderföretag | |||
| Kursen Ingenjörsmetodik går som en röd tråd genom utbildningen. Den består av olika delmoment som genomförs kontinuerligt under årskurs 1 och 2. Momenten kan vara fristående eller integreras med genomförandet av andra kurser. Målet är att studenten skall få inblick i och förståelse för ingenjörens arbetsområde samt tillägna sig viktiga verktyg för sin framtida yrkesroll. Fadderföretagsverksamheten som utgör en del av "Ingenjörsmetodiken" innebär att studenten tilldelas eller söker ett fadderföretag. Genom kontakterna med fadderföretaget får studenten en inblick i hur teori och praktik hänger ihop och möjligheter att i företagsanknutna projekt reflektera över det teoretiska utbildningsinnehållet utifrån ett verkligt helhetsperspektiv. Fadderföretagsverksamheten pågår under årskurs 1 och 2. Fadderföretaget kan också vara en part vid examensarbetet i årskurs 3. | ||||
| 2.3 | Studieformer | |||
| Undervisningen består av föreläsningar, lektioner, övningar, laborationer och projekt. Någon eller några kurser kan, beroende på studentutbyte med utländska universitet, ges på engelska. | ||||
| 2.4 | Examination och betyg | |||
| Under varje läsperiod (ca 10 veckor) läses normalt två 5-poängskurser parallellt. Examination anordnas i varje kurs eller delkurs. Exempel på examinationsformer är skriftlig tentamen eller projektredovisning. Kontinuerlig examination kan också ske. Förutom godkända tentamina krävs också genomförda och redovisade övriga kursmoment såsom laborationer, övningsuppgifter, seminarier och grupparbeten. Hur respektive kurs examineras framgår av kursplanen. I de enskilda kurserna ges normalt betygen: Underkänd, Godkänd (3), Icke utan berömd godkänd (4) och Med beröm godkänd (5). Tentamenstillfällen ges enligt fastställd tidplan under året. Omtentamenstillfällen anordnas för studenter som fått underkänt. Under vissa förutsättningar finns det även möjlighet att tentera om en redan godkänd kurs för högre betyg, s k plussning. | ||||
| Högskoleingenjör | ||||
| Obligatoriska kurser | ||||
| Kurskod | Kursnamn | Poäng | Nivå | Ämne |
| År 1 | ||||
| TBPA00:1 | Byggprocessen | 5 | A | Byggnadsteknik |
| TNVA04 | Naturvetenskap 1 | 5 | A | Teknik |
| TIMA01:1 | Ingenjörsmetodik 1 | 2,5 | A | Teknik |
| TN2A04 | Naturvetenskap 2 | 5 | A | Teknik |
| TSSA00 | Skiss- och presentationsteknik | 2,5 | A | Byggnadsteknik |
| TN3A04 | Naturvetenskap 3 | 5 | A | Teknik |
| TBMA03:1 | Byggfysik med materiallära | 5 | A | Byggnadsteknik |
| TSPA00:1 | Samhällsplanering | 5 | A | Byggnadsteknik |
| TGBA00 | Grundläggande byggmekanik | 5 | A | Byggnadsteknik |
| År 2 | ||||
| TLAA04 | Linjär algebra | 5 | A | Matematik/Tillämpad matematik |
| TBTB04:1 | Byggteknik 1 | 5 | B | Byggnadsteknik |
| TBUB01:2 | Byggnadsutformning | 5 | B | Byggnadsteknik |
| TMAA04:1 | Matematisk analys | 5 | A | Matematik/Tillämpad matematik |
| TIMA02:2 | Ingenjörsmetodik 2 | 2,5 | A | Teknik |
| TS2A02 | Skiss- och presentationsteknik 2 | 2,5 | A | Byggnadsteknik |
| TKRB01:1 | Konstruktionsteknik | 5 | B | Byggnadsteknik |
| TPSB04 | Produktionsstyrning | 5 | B | Byggnadsteknik |
| TAHA06 | Arkitekturhistoria 1 | 2,5 | A | Arkitektur |
| TCBA03 | CAD inriktning bygg 1 | 2,5 | A | Byggnadsteknik |
| År 3 | ||||
| TBTB01 | Byggteknik 2 | 2,5 | B | Byggnadsteknik |
| TITA05 | Installationsteknik 1 | 2,5 | A | Byggnadsteknik |
| TATC02:1 | Arkitektur och teknik | 5 | C | Byggnadsteknik |
| TBEC00:1 | Byggnadsekologi | 5 | C | Byggnadsteknik |
| TPDB02 | Presentation och visualisering | 5 | B | Byggnadsteknik |
| TEXC00 | Examensarbete | 10 | C | Övriga ämnen |
| År 4 | ||||
| TEEA10:1 | Industriell ekonomi och entreprenörskap | 5 | A | Företagsekonomi |
| TOFA01 | Organisation, ledning och förändring | 5 | A | Företagsekonomi |
| Naturvetenskap 1 och 2 (HI) | ||||
| Du som läst Ma C läser Naturvetenskap 1och 2 utöver de 120 poäng som krävs för att erhålla högskoleingenjörsexamen. Du som läst Ma D, Fy A och Ke A kan ersätta Naturvetenskap 1och 2 med andra kurser inom programmet. | ||||
| Valbara kurser | ||||
| Kurskod | Kursnamn | Poäng | Nivå | Ämne |
| År 3 | ||||
| TA2A06 | Arkitekturhistoria 2 | 2,5 | A | Arkitektur |
| TC2A03 | CAD inriktning bygg 2 | 2,5 | A | Byggnadsteknik |
| TI2A05 | Installationsteknik 2 | 2,5 | A | Byggnadsteknik |
| TLPA02:2 | Ljusplanering | 5 | A | Byggnadsteknik |
| TKLB00 | Kvalitets- och miljöledningssystem | 5 | B | Maskinteknik |
| TPVB02:1 | Presentation och visualisering med datorstöd | 5 | B | Byggnadsteknik |
| TBPC00:1 | Byggnadsprojektering | 5 | C | Byggnadsteknik |
| TEJC00:2 | Entreprenadjuridik | 5 | C | Byggnadsteknik |
| TENA02:2 | Teknisk engelska | 5 | A | Engelska |
| TTYA00 | Tyska | 5 | A | Tyska |
| TMTA03:1 | Mätteknik | 2,5 | A | Byggnadsteknik |
| TARA10 | Affärsredovisning | 5 | A | Företagsekonomi |
| TFEA02 | Fastighetsekonomi | 5 | A | Byggnadsteknik |
| TKIA00 | Kalkylering och internredovisning | 5 | A | Företagsekonomi |
| Teknologie kandidat | ||||
| Exempel på ämneskurser | ||||
| Kurskod | Kursnamn | Poäng | Nivå | Teknikområde |
| År 1 | ||||
| TBPA00:1 | Byggprocessen | 5 | A | Byggnadsteknik |
| TNVA04 | Naturvetenskap 1 | 5 | A | Teknik |
| TN2A04 | Naturvetenskap 2 | 5 | A | Teknik |
| TSSA00 | Skiss- och presentationsteknik | 2,5 | A | Byggnadsteknik |
| TN3A04 | Naturvetenskap 3 | 5 | A | Teknik |
| TBMA03:1 | Byggfysik med materiallära | 5 | A | Byggnadsteknik |
| TSPA00:1 | Samhällsplanering | 5 | A | Byggnadsteknik |
| TGBA00 | Grundläggande byggmekanik | 5 | A | Byggnadsteknik |
| År 2 | ||||
| TLAA04 | Linjär algebra | 5 | A | Matematik/Tillämpad matematik |
| TBTB04:1 | Byggteknik 1 | 5 | B | Byggnadsteknik |
| TBUB01:2 | Byggnadsutformning | 5 | B | Byggnadsteknik |
| TMAA04:1 | Matematisk analys | 5 | A | Matematik/Tillämpad matematik |
| TS2A02 | Skiss- och presentationsteknik 2 | 2,5 | A | Byggnadsteknik |
| TKRB01:1 | Konstruktionsteknik | 5 | B | Byggnadsteknik |
| TPSB04 | Produktionsstyrning | 5 | B | Byggnadsteknik |
| TAHA06 | Arkitekturhistoria 1 | 2,5 | A | Arkitektur |
| TCBA03 | CAD inriktning bygg 1 | 2,5 | A | Byggnadsteknik |
| År 3 | ||||
| TBTB01 | Byggteknik 2 | 2,5 | B | Byggnadsteknik |
| TITA05 | Installationsteknik 1 | 2,5 | A | Byggnadsteknik |
| TATC02:1 | Arkitektur och teknik | 5 | C | Byggnadsteknik |
| TBEC00:1 | Byggnadsekologi | 5 | C | Byggnadsteknik |
| TPDB02 | Presentation och visualisering | 5 | B | Byggnadsteknik |
| TEXC00 | Examensarbete | 10 | C | Övriga ämnen |
| Naturvetenskap 1 och 2 (TK) | ||||
| Du som läst Ma C läser Naturvetenskap 1och 2 utöver de 120 poäng som krävs för att erhålla Teknologie kandidatexamen. Du som läst Ma D, Fy A och Ke A kan ersätta Naturvetenskap 1 och 2 med andra kurser inom programmet. | ||||
| Exempel på valbara kurser | ||||
| Kurskod | Kursnamn | Poäng | Nivå | Teknikområde |
| År 3 | ||||
| TA2A06 | Arkitekturhistoria 2 | 2,5 | A | Arkitektur |
| TC2A03 | CAD inriktning bygg 2 | 2,5 | A | Byggnadsteknik |
| TI2A05 | Installationsteknik 2 | 2,5 | A | Byggnadsteknik |
| TLPA02:2 | Ljusplanering | 5 | A | Byggnadsteknik |
| TKLB00 | Kvalitets- och miljöledningssystem | 5 | B | Maskinteknik |
| TPVB02:1 | Presentation och visualisering med datorstöd | 5 | B | Byggnadsteknik |
| TBPC00:1 | Byggnadsprojektering | 5 | C | Byggnadsteknik |
| TEJC00:2 | Entreprenadjuridik | 5 | C | Byggnadsteknik |
| TENA02:2 | Teknisk engelska | 5 | A | Engelska |
| TTYA00 | Tyska | 5 | A | Tyska |
| TMTA03:1 | Mätteknik | 2,5 | A | Byggnadsteknik |
| TARA10 | Affärsredovisning | 5 | A | Företagsekonomi |
| TFEA02 | Fastighetsekonomi | 5 | A | Byggnadsteknik |
| TKIA00 | Kalkylering och internredovisning | 5 | A | Företagsekonomi |
| 4 | Examen och Examenskrav | |||
| 4.1 | Examen | |||
| Högskoleingenjör inom teknikområdet Byggnadsteknik med inriktning Byggnadsutformning med Arkitektur Möjlighet att få en teknologie kandidatexamen i Byggnadsteknik inriktning Byggnadsutformning med Arkitektur. Degree of Bachelor of Science in Civil Engineering with a specialisation in Building projects with Architectural Technology and possibility to get a degree of Bachelor of Science (with a major in Civil Engineering), specialisation in Building Projects with Architectural Technology. För en kandidatexamen fordras minst 120 poäng, varav minst 60 poäng inom karaktärsämnet Byggnadsteknik med 20 poäng på A-nivå, 20 poäng på B-nivå och 20 poäng på C-nivå där 10 poäng ska utgöras av examensarbete, samt 10 poäng matematik. För att erhålla högskoleingenjörs-/teknologie kandidatexamen med vald inriktning skall de obligatoriska kurserna samt valbara kurser vara avslutade och godkända. | ||||
| 5 | Behörighetsskrav och urvalsregler | |||
| 5.1 | Behörighetskrav | |||
| Grundläggande behörighet samt särskild behörighet (lägst betyget Godkänd/3) i: Svenska, SvB/Sv B2 3 åk HSENT, Etapp 3 Engelska, EnB 3 åk HSEN el 2 åk Hhe, Etapp 3 Matematik, MaC 3 åk SENT el 2 åk Te eller Etapp 3. Saknas formell behörighet, kan Ingenjörshögskolan pröva den reella kompetensen hos den sökande om denne anser sig ha inhämtat motsvarande kunskaper på annat sätt. Syftet är att bedöma den samlade kompetensen och om den sökande har möjlighet att klara vald utbildning. Reell kompetens kan handla om kunskaper och erfarenheter från arbetsliv, längre utlandsvistelse eller annan kursverksamhet. Kurs ingående i programmet kan läsas som fristående kurs i mån av plats. Respektive behörighetskrav framgår av kursplanen. | ||||
| 5.2 | Urvalsregler | |||
| Betygsurval (B) och provurval från högskoleprovet (P) med fördelningen: B/P (%) 65/35. | ||||
| 6 | Övrig information | |||
| 6.1 | Examensarbete | |||
| I utbildningen ingår ett 10 poängs examensarbete där den studerande, enskilt eller i grupp, behandlar och redovisar en arbetsuppgift, där den samlade kunskapen från utbildningen tillämpas. Examensarbetet görs normalt under utbildningens sista termin och företrädesvis på eller i nära samarbete med ett företag/organisation. Alternativt kan examensarbetet göras vid ett utländskt universitet, eventuellt i samarbete med det lokala näringslivet i landet. | ||||
| 6.2 | Utlandsstudier | |||
| Ingenjörshögskolan har ett 50-tal partneruniversitet i Europa, Nord- och Sydamerika, Asien och Australien och deltar i utbytesprogram som Sokrates, Nordplus, Tempus och Linnaeus-Palme. Det finns möjligheter att tillbringa en del av studietiden utomlands och tillgodoräkna utlandsstudierna i examen efter samråd med programansvarig. | ||||
| 6.3 | Frivillig praktik | |||
| Genomförd frivillig praktik på minst 8 veckor registreras och förs in på examensbeviset, men är inte poänggivande. Varje praktikperiod bör omfatta minst 4 veckor. Minst 4 av veckorna ska göras inom utbildningens ämnesområde. Normalt brukar praktiken genomföras under sommaruppehållen. Arbete efter gymnasiestudier kan räknas som praktik. | ||||
| 6.4 | Arbetsområden efter examen | |||
| Utbildningen ger arbetsuppgifter inom hela byggbranschen med fokusering på projektering i konsultföretag för arkitektur, teknik och projektledning, på produktion i entreprenadföretag på förvaltning inom privata och offentliga fastighetsbolag. Arbetsgivarna är privata företag såväl som offentliga förvaltningar inom kommun, län, landsting och stat. | ||||
| 6.5 | Studieuppehåll | |||
| Den studerande som fått studieuppehåll beviljat har rätt att återuppta studierna så snart som möjligt med hänsyn till tillgängliga resurser och övriga förhållanden på utbildningsprogrammet. Ansökan om studieuppehåll görs skriftligt till Ingenjörshögskolan i Jönköping. Den som har studieuppehåll ska meddela Ingenjörshögskolan om sina planer för kommande studietermin. Studieuppehåll beviljas för viss tid antingen p g a tvingande skäl (sjukdom, militärtjänst, graviditet, omvårdnadsansvar etc.) eller p g a särskilda skäl. | ||||
| 6.6 | Påbyggnadsutbildning | |||
| Utbildningen kan ge behörighet till följande påbyggnadsutbildningar vid Ingenjörshögskolan i Jönköping: Magisterutbildning med ämnesbredd: Produktionsanpassad byggprojektering, 40 poäng. Projektledning - tekniska projekt, 40 poäng. I samarbete med Internationella Handelshögskolan ges Industriell Ekonomi 121-160/180 poäng för högskoleingenjörer vilket även ger en kandidat/magisterexamen i Industriell Ekonomi. | ||||
| 6.7 | Ytterligare information | |||
| Denna utbildningsplan grundar sig på bestämmelser för den grundläggande högskoleutbildningen vid Högskolan i Jönköping. För ytterligare information: Ingenjörshögskolan i Jönköping AB Box 1026 551 11 Jönköping Tel. 036-15 77 00 Fax. 036-10 05 98 Webbplats: http://www.ing.hj.se Utdrag ur högskolelagen, 1 kap, 9 § Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Utdrag ur högskoleförordningen, bilaga 2, pkt 15. Omfattning Högskoleingenjörsexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 80 poäng. Mål (utöver de allmänna målen i 1 kap. 9 § högskolelagen) För att få högskoleingenjörsexamen skall studenten ha -tillägnat sig kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen i en sådan omfattning som fordras för att förstå och kunna tillämpa de matematiska och naturvetenskapliga grunderna för det valda teknikområdet, -förvärvat kunskaper om och färdigheter i att handha produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till människors förutsättningar och behov och till samhällets mål avseende sociala förhållanden, resurshushållning, miljö och ekonomi, -förvärvat kunskapsmässiga förutsättningar att, efter något års yrkesverksamhet inom sitt område, kunna medverka i utveckling av och svara för utnyttjande av känd teknik i produktion och konstruktion. | ||||