| Välj startår | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2004 | ||||
| 2005 | ||||
| 2006 | ||||
| Utbildningsplan: MIO04 | ||||
| 1 | Utbildningsmål | |||
| 1.1 | Mål för högskoleingenjörsutbildningen vid Ingenjörshögskolan i Jönköping | |||
| 1.1.1 | Generella mål för teknologie magisterexamen vid Ingenjörshögskolan i Jönköping | |||
| De allmänna målen i 1 kap. 9 § högskolelagen* skall uppnås. Därutöver skall studenten ha - goda kunskaper, förståelse och problemlösningsförmåga som innebär betydande fördjupning av tidigare högskolestudier samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, - förmåga att integrera kunskap, hantera komplexitet, självständigt formulera nya frågor och medverka till att skapa ny kunskap och utveckling samt att lösa mer avancerade problem, - förmåga att tillämpa sin kunskap, förståelse och problemlösningsförmåga i nya eller obekanta miljöer, - förmåga att inom sitt område använda och förmedla sitt kunnande samt delta i ett fritt meningsutbyte också i internationella sammanhang, - kunskap och färdighet för yrkesverksamhet baserad på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet, och - kunskap och färdighet för fortsatta studier på forskarnivå. * Se "Ytterligare information" punkt 6.6 | ||||
| 1.1.2 | Programspecifikt mål | |||
| 1.2 | Mål för teknologie kandidatexamen vid Ingenjörshögskolan i Jönköping | |||
| 2 | Utbildningsupplägg/profil | |||
| 2.1 | Programbeskrivning | |||
| Utbildningen fokuserar på uppbyggnaden av produktsystemet, utformningen av produktionssystemet, planeringen av produktionslogistiken samt organisationen av produktionen. Dessa delar måste fungera väl tillsammans för att säkerställa ett gott tillverkningsresultat. De måste också samverka med övriga funktioner inom företaget såsom marknadsföring och produktutveckling. Alla delar ska tillsammans stödja företagets övergripande mål och strategier. Därför ingår även funktionella strategier i utbildningen. Programmet inleds med en introduktionskurs för att ge studenterna en gemensam bas i ämnet. Programansvarig och varje student upprättar i samråd en individuell studieplan. I den regleras vilka kurser som ska ingå i anpassnings- eller valfria kurserna. De tillämpade kurserna berör den industriella produktrealiseringen ur två perspektiv. Det första behandlar uppbyggnaden av produktsystem och produktionssystem. Det andra belyser drift och organisation av produktionssystemet. Fördjupningen inleds därför med ett tema i produktsystem, dvs. hur produkter byggs upp av komponenter och delsystem. Metoder och teknik för att underlätta tillverkningen ges särskilt fokus. Tema produktionssystem fokuserar på val av uppbyggnaden av produktionssystemet. Driftaspekterna behandlas i de efterföljande temana, vilka är produktionslogistik, dvs. hur materialet ska planeras, styras och förflyttas inom och till och från produktionssystemet, samt produktionsorganisation, vilket behandlar hur man ska organisera produktionen för att få effektiv produktion samt hur människan fungerar i systemet. Som en röd tråd genom hela utbildningen löper systemtänkandet, dvs. att man ser till helheten, speciellt med tanke på humanaspekterna i det industriella systemet. Simuleringsverktyg används i undervisningen för att åskådliggöra effekten av beslut och hur utrustningen fungerar tillsammans med människan. Utbildningen sker i nära samverkan med näringslivet och teori blandas med praktikfall och projektuppgifter. Utbildningen avslutas med ett examensarbete där den studerande tillämpar sina kunskaper och får insikt i hur forsknings- och utvecklingsarbete bedrivs inom industrin och högskolan. Ingenjörshögskolan har utbyte med ett antal utländska universitet och högskolor och en viss del av utbildningen kan läsas vid något av dessa. Genusperspektiv beaktas i utbildningen så att pedagogik och innehåll passar båda könen. | ||||
| 2.2 | Studieformer | |||
| Undervisningen består av föreläsningar, lektioner, seminarier, övningar, laborationer och projekt. Någon eller några kurser kan ges på engelska. | ||||
| 2.3 | Examination och betyg | |||
| Under varje läsperiod (ca 10 veckor) läses normalt två 5-poängskurser parallellt. Examination anordnas i varje kurs eller delkurs. Exempel på examinationsformer är skriftlig tentamen eller projektredovisning. Kontinuerlig examination kan också ske. Förutom godkända tentamina krävs också genomförda och redovisade övriga kursmoment såsom laborationer, övningsuppgifter, seminarier och grupparbeten. Hur respektive kurs examineras framgår av kursplanen. I de enskilda kurserna ges normalt betygen: Underkänd, Godkänd (3), Icke utan berömd godkänd (4) och Med beröm godkänd (5). Tentamenstillfällen ges enligt fastställd tidplan under året. Extra examinationstillfällen anordnas för studenter som fått underkänt. Under vissa förutsättningar finns det även möjlighet att tentera om en redan godkänd kurs för högre betyg, s k plussning. | ||||
| Kurser | ||||
| Kurskod | Kursnamn | Poäng | Nivå | Ämne |
| År 1 | ||||
| BOSE695 | Individuell studiegång | 5 | ||
| TIIC04 | Introduktionskurs, Industriell organisation och produktion | 5 | C | Ind. org. och ekonomi |
| BOSE695 | Individuell studiegång | 5 | ||
| TMSA04 | Matematisk statistik | 5 | A | Matematik/Tillämpad matematik |
| BOSE695 | Individuell studiegång | 5 | ||
| TPSD04 | Tema Produktsystem | 5 | D | Ind. org. och ekonomi |
| TPID04 | Tema Produktionssystem | 10 | D | Ind. org. och ekonomi |
| År 2 | ||||
| TPLD05 | Tema Produktionslogistik | 10 | D | Ind. org. och ekonomi |
| TPOD05 | Tema Produktionsorganisation | 10 | D | Ind. org. och ekonomi |
| TFUB05 | Forsknings- och utredningsmetodik | 5 | B | Övriga ämnen |
| TEXD15 | Examensarbete | 15 | D | Övriga ämnen |
| Valbara kurser | ||||
| Kurskod | Kursnamn | Poäng | Nivå | Ämne |
| År 2 | ||||
| TEXD00 | Examensarbete | 20 | D | Övriga ämnen |
| 4 | Examen och Examenskrav | |||
| 4.1 | Examen | |||
| Teknologie magisterexamen med huvudämnet Industriell Organisation och Ekonomi, inriktning Industriell Organisation och Produktion. Degree of Master of Science (with a major in Industrial Engineering and Management), specialisation Manufacturing Systems. För en generell magisterexamen fordras fullgjorda kurser om minst 160 poäng, varav minst 80 poäng inom huvudämnet, här Industriell Organisation och Ekonomi. I huvudämnet krävs fördjupade studier med minst 20 poäng på vardera A, B, C och D-nivå. Vidare ska minst 20 poäng utgöras av examensarbete i huvudämnet. För att erhålla magisterexamen i Industriell Organisation och Ekonomi med den speciella inriktningen Industriell Organisation och Produktion 80 poäng fodras, förutom avlagd Högskoleingenjörs/Teknologie kandidatexamen med minst 10 poäng matematik, att de obligatoriska kurserna samt valbara kurser skall vara avslutade och godkända. För att erhålla Teknologie magisterexamen vid Ingenjörshögskolan i Jönköping krävs enligt de lokala föreskrifterna minst 15 poäng matematik. | ||||
| 5 | Behörighetsskrav och urvalsregler | |||
| 5.1 | Behörighetskrav | |||
| Behörig att söka: 120 poäng Högskoleingenjörsexamen/Teknologie Kandidatexamen med inriktning Maskinteknik eller Industriell organisation och Ekonomi (alternativt liknande inriktning), med lägst 60 poäng i huvudämnet Maskinteknik eller Industriell organisation och Ekonomi, alternativt civilingenjörsexamen med motsvarande inriktning. Följande ämnen skall ingå i examen: 10 p Produktion-/produktionsekonomi-/logistik-relaterade ämnen 5 p Organisationsteori och ledarskap (t.ex Organisation, ledarskap och förändring, 5 p) 5 p Grundläggande företagsekonomi (t.ex Industriell ekonomi och entreprenörskap, 5 p) 10 p Matematik* (Vari ingår Analys och Linjär algebra) * Matematiken kan ersättas av ytterligare 10 p inom produktionsområdet under förutsättning att matematiken läses inom ramen för den individuella studiegången. Ingående kurser i magisterprogrammet kan läsas som fristående kurser i mån av plats och respektive behörighetskrav framgår av kursplanen. Saknas formell behörighet, kan Ingenjörshögskolan pröva den reella kompetensen hos den sökande om denne anser sig ha inhämtat motsvarande kunskaper på annat sätt. Syftet är att bedöma den samlade kompetensen och om den sökande har möjlighet att klara vald utbildning. Reell kompetens kan handla om kunskaper och erfarenheter från arbetsliv, längre utlandsvistelse eller annan kursverksamhet. | ||||
| 5.2 | Urvalsregler | |||
| Grupp 1: Examen om minst 120 poäng. Rangordning sker efter medelbetyg från examen. Grupp 2: 100 - 119 poäng. Rangordning sker efter antalet avklarade poäng. | ||||
| 6 | Övrig information | |||
| 6.1 | Examensarbete | |||
| I utbildningen ingår ett 15- eller 20 poängs examensarbete (valbart) där den studerande, enskilt eller i grupp, behandlar och redovisar en arbetsuppgift, där den samlade kunskapen från utbildningen tillämpas. Examensarbetet görs normalt under utbildningens sista termin och företrädesvis på eller i nära samarbete med ett företag/organisation. Arbetet kan också bedrivas på avdelningen som ett självständigt arbete i något forskningsprojekt. Alternativt kan examensarbetet göras vid ett utländskt universitet, eventuellt i samarbete med det lokala näringslivet i landet. Utbildningen är av forskningskaraktär och kan vara förberedande till forskarstudier. | ||||
| 6.2 | Utlandsstudier | |||
| Ingenjörshögskolan har ett 50-tal partneruniversitet i Europa, Nord- och Sydamerika, Asien och Australien och deltar i utbytesprogram som Sokrates, Nordplus, Tempus och Linnaeus-Palme. Det finns möjlighetet att tillbringa en del av studietiden utomlands och tillgodoräkna utlandsstudierna i examen efter samråd med programansvarig. | ||||
| 6.3 | Arbetsområden efter examen | |||
| Utbildningen ger en god grund för insatser i näringslivet eller för en fortsatt forskarutbildning. Utbildningen ger goda förutsättningar för att utveckla och leda olika verksamheter, såsom produktion, service/underhåll, projekt, inköp, försäljning, produktutveckling eller undervisning. | ||||
| 6.4 | Studieuppehåll | |||
| Den studerande som fått studieuppehåll beviljat har rätt att återuppta studierna så snart som möjligt med hänsyn till tillgängliga resurser och övriga förhållanden på utbildningsprogrammet. Ansökan om studieuppehåll görs skriftligt till Ingenjörshögskolan i Jönköping. Den som har studieuppehåll ska meddela Ingenjörshögskolan om sina planer för kommande studietermin. Studieuppehåll beviljas för viss tid antingen på grund av tvingande skäl (sjukdom, militärtjänst, graviditet, omvårdnadsansvar etc.) eller på grund av särskilda skäl. | ||||
| 6.5 | Påbyggnadsutbildning | |||
| Magisterutbildningen ger behörighet att söka till forsatt forskarutbildning som leder till teknologie licentiat-/doktorexamen. | ||||
| 6.6 | Ytterligare information | |||
| Denna utbildningsplan grundar sig på bestämmelser för den grundläggande högskoleutbildningen vid Högskolan i Jönköping. För ytterligare information: Ingenjörshögskolan i Jönköping AB Box 1026 551 11 Jönköping Tel. 036-15 77 00 Fax. 036-10 05 98 Webbplats: http://www.ing.hj.se Utdrag ur högskolelagen, 1 kap, 9 § Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. | ||||