| Välj startår | ||||
|---|---|---|---|---|
| 1999 | ||||
| 2000 | ||||
| 2001 | ||||
| 2002 | ||||
| 2003 | ||||
| 2004 | ||||
| 2005 | ||||
| 2006 | ||||
| Utbildningsplan: MF99 | ||||
| 1 | Utbildningsmål | |||
| 1.1 | Mål för högskoleingenjörsutbildningen vid Ingenjörshögskolan i Jönköping | |||
| 1.1.1 | Generella mål för teknologie magisterexamen vid Ingenjörshögskolan i Jönköping | |||
| De allmänna målen i 1 kap. 9 § högskolelagen* skall uppnås. Därutöver skall studenten ha - goda kunskaper, förståelse och problemlösningsförmåga som innebär betydande fördjupning av tidigare högskolestudier samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, - förmåga att integrera kunskap, hantera komplexitet, självständigt formulera nya frågor och medverka till att skapa ny kunskap och utveckling samt att lösa mer avancerade problem, - förmåga att tillämpa sin kunskap, förståelse och problemlösningsförmåga i nya eller obekanta miljöer, - förmåga att inom sitt område använda och förmedla sitt kunnande samt delta i ett fritt meningsutbyte också i internationella sammanhang, - kunskap och färdighet för yrkesverksamhet baserad på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet, och - kunskap och färdighet för fortsatta studier på forskarnivå. * Se "Ytterligare information" punkt 6.6 | ||||
| 1.1.2 | Programspecifikt mål | |||
| 1.2 | Mål för teknologie kandidatexamen vid Ingenjörshögskolan i Jönköping | |||
| 2 | Utbildningsupplägg/profil | |||
| 2.1 | Programbeskrivning | |||
| I takt med att antalet varor ökar på marknaden blir konkurrensen allt tuffare för företagen. Det gör att allt fler inser vikten av produktutveckling och design som konkurrensmedel. Den här utbildningen innefattar hela processen - från identifierat marknadsbehov och idé till innovation och produktframtagning. Tyngdpunkten i utbildningen ligger på utformning och konstruktion av tekniska komponenter och produkter med hänsyn till kundkrav, ergonomi, användning, producerbarhet och miljöpåverkan under livstiden. Exempel på produkter där komplexa komponenter ingår är fordon, hushållsapparater, medicinsk utrustning samt sport- och fritidsartiklar. Den ständigt ökande användningen av datorhjälpmedel möjliggör ett parallellt arbetssätt i hela produktutvecklingskedjan. Med hjälp av avancerade datorverktyg i design och konstruktion, kan både virtuella och verkliga prototyper tas fram snabbare än tidigare. Utvecklingstiderna blir allt kortare och komponentens design, användbarhet, hållbarhet, funktion, säkerhet, producerbarhet och återanvändbarhet kan studeras och utprovas på ett tidigt stadium i utvecklingsprocessen. En viktig del i utvecklingsarbetet av komponenter och produkter är analys av funktion och prestanda, materialval och tillverkningsmetoder samt dess inbyggnad i och anpassning till tekniska system. Användningen av datorbaserade verktyg ökar för konstruktionsprocessens integration och effektivisering. Några av kurserna innehåller projektarbeten. Studenterna får i mindre grupper analysera och föreslå en lösning på något problem som hämtas direkt från näringslivet. Gästföreläsare från näringslivet deltar också. Utbildningen avslutas med ett examensarbete där du tillämpar dina kunskaper och får insikt i hur forsknings- och utvecklingsarbete bedrivs inom industrin och högskolan. Vi har också utbyte med ett antal utländska universitet och högskolor och en viss del av utbildningen kan läsas vid något av dessa. | ||||
| 2.2 | Studieformer | |||
| Undervisningen kan bestå av föreläsningar, lektioner, övningar, laborationer och projekt. Någon eller några kurser kan, beroende på studentutbyte med utländska universitet, ges på engelska. | ||||
| 2.3 | Examination och betyg | |||
| Tentamen anordnas vid slutet av varje kurs eller delkurs och är i allmänhet skriftlig. I vissa fall ersätts eller kompletteras tentamen med inlämningsuppgifter eller annan form av redovisning. På projektarbeten, laborationer, övnings- och inlämningsuppgifter ges endast betygen Godkänd och Underkänd om ej annat anges. Två omtentamenstillfällen ges normalt under året. Betyg sätts på kurs eller del av kurs. Som betyg används något av uttrycken Med beröm godkänd (5), Icke utan beröm godkänd (4), Godkänd (3), och Underkänd. | ||||
| Kurser | ||||
| Kurskod | Kursnamn | Poäng | Nivå | Ämne |
| År 1 | ||||
| TDEB00 | Designkunskap | 5 | B | Maskinteknik |
| TMAA00 | Matematisk analys i flera variabler | 5 | A | Matematik/Tillämpad matematik |
| TMFB00 | Marknadsföring | 5 | B | Företagsekonomi |
| TMKC00 | Material för lätta konstruktioner | 5 | C | Materialteknik |
| TMMC00 | Matematisk modellering och simulering | 10 | C | Maskinteknik |
| TSPC00 | Strategisk produktutveckling och industriell design | 5 | C | Maskinteknik |
| TVPD00 | Virtuell produktframtagning och prototyptillverkning | 10 | D | Maskinteknik |
| År 2 | ||||
| TEXD00 | Examensarbete | 20 | D | Övriga ämnen |
| 4 | Examen och Examenskrav | |||
| 4.1 | Examen | |||
| Teknologie magisterexamen med huvudämnet Maskinteknik och inriktningen Produktutveckling och design Engelsk översättning: Degree of Master of (Science with a major in Mechanical Engineering), specialisation Product Development and Design. För en generell magisterexamen fordras fullgjorda kurser om minst 160 poäng, varav minst 80 poäng inom huvudämnet, här maskinteknik. I huvudämnet krävs fördjupade studier med minst 20 poäng på vardera A, B, C och D-nivå. Vidare ska minst 20 poäng utgöras av examensarbete i huvudämnet. För att erhålla magisterexamen i Maskinteknik med den speciella inriktningen Produktutveckling och design fordras dock att de kurser som ingår i denna utbildningsplan omfattande totalt 60 poäng fullgjorts med godkänt resultat. | ||||
| 5 | Behörighetsskrav och urvalsregler | |||
| 5.1 | Behörighetskrav | |||
| Högskoleingenjörsexamen i Maskinteknik eller Teknologie Kandidatexamen med huvudämnet Maskinteknik omfattande minst 120p och med lägst 60 poäng i huvudämnet. Ingående kurser i magisterprogrammet kan läsas som fristående kurser i mån av plats. | ||||
| 5.2 | Urvalsregler | |||
| Urval bygger på tidigare studiemeriter på fristående kurser. Rangordningen sker i fallande skala efter i första hand uppnådda poäng i sökt ämne och därefter den totala studiemeritpoängen, maximalt 150 poäng. För programstudenter gäller uppnådda poäng i sökt ämne. | ||||
| 6 | Övrig information | |||
| 6.1 | Examensarbete | |||
| I utbildningen ingår ett examensarbete där den studerande, enskilt eller självständigt i grupp, ska behandla och redovisa en arbetsuppgift, där den samlade kunskapen från utbildningen ska tillämpas. Examensarbetet görs företrädesvis på eller i nära samarbete med ett företag/organisation under utbildningens sista termin. Examensarbetet kan också göras utomlands på ett företag/organisation eller vid ett utländskt universitet. | ||||
| 6.2 | Arbetsområden efter examen | |||
| Utbildningen förbereder för omedelbara insatser i näringslivet eller för en fortsatt forskarutbildning. I arbetet som ingenjör inom produktutveckling medverkar man i framtagningen av nya produkter och system för kunder på en internationell marknad i ett ekologiskt uthålligt samhälle. Utbildningen leder bland annat till arbete som produktutvecklare hos tillverkande företag och underleverantörer, som utvecklar och tillverkar komponenter, samt hos konsultföretag. | ||||
| 6.3 | Ytterligare information | |||
| Programansvarig professor Ingvar L Svensson Tel. 036-156102, fax 036-166560, E-post ingvar.l.svensson@ing.hj.se Studievägledare John Ahlnér Tel. 036- 15 76 66, telefontid måndag - torsdag kl 08.30 - 09.30, torsdagar även kl 17-18 på tel. 0708-15 76 66 E-post john.ahlner@ing.hj.se Expedition Tel. 036-15 77 00 (vx), fax 036-100598 Webb http://www.ing.hj.se | ||||