Välj startår | ||||
---|---|---|---|---|
1999 | ||||
2000 | ||||
2001 | ||||
2002 | ||||
2003 | ||||
2004 | ||||
2005 | ||||
2006 | ||||
Utbildningsplan: MF05 |
1 | Utbildningsmål | |||
1.1 | Mål för högskoleingenjörsutbildningen vid Ingenjörshögskolan i Jönköping | |||
1.1.1 | Generella mål för teknologie magisterexamen vid Ingenjörshögskolan i Jönköping | |||
De allmänna målen i 1 kap. 9 § högskolelagen* skall uppnås. Därutöver skall studenten ha - goda kunskaper, förståelse och problemlösningsförmåga som innebär betydande fördjupning av tidigare högskolestudier samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, - förmåga att integrera kunskap, hantera komplexitet, självständigt formulera nya frågor och medverka till att skapa ny kunskap och utveckling samt att lösa mer avancerade problem, - förmåga att tillämpa sin kunskap, förståelse och problemlösningsförmåga i nya eller obekanta miljöer, - förmåga att inom sitt område använda och förmedla sitt kunnande samt delta i ett fritt meningsutbyte också i internationella sammanhang, - kunskap och färdighet för yrkesverksamhet baserad på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet, och - kunskap och färdighet för fortsatta studier på forskarnivå. * Se "Ytterligare information" punkt 6.6 | ||||
1.1.2 | Programspecifikt mål | |||
1.2 | Mål för teknologie kandidatexamen vid Ingenjörshögskolan i Jönköping | |||
2 | Utbildningsupplägg/profil | |||
2.1 | Programbeskrivning | |||
Allt fler inser vikten av produktutveckling och design som konkurrensmedel. Utbildningen innefattar hela processen - från identifierat marknadsbehov och idé till innovation och produktframtagning. Tyngdpunkten i utbildningen ligger på utformning och konstruktion av tekniska komponenter och produkter med hänsyn till kundkrav, ergonomi, användning, producerbarhet och miljöpåverkan under livstiden. Exempel på produkter där komplexa komponenter ingår är fordon, hushållsapparater, medicinsk utrustning samt sport- och fritidsartiklar. Utbildningen ger ökad kunskap om användningen av datorhjälpmedel som möjliggör ett parallellt arbetssätt i hela produktutvecklingskedjan. Med hjälp av avancerade datorverktyg i design och konstruktion, kan både virtuella och verkliga prototyper tas fram snabbare än tidigare. Utvecklingstiderna blir allt kortare och komponentens utformning, användbarhet, hållbarhet, funktion, säkerhet, producerbarhet och återanvändbarhet kan studeras och utprovas på ett tidigt stadium i utvecklingsprocessen. En viktig del i utvecklingsarbetet av komponenter och produkter är analys av funktion och prestanda, materialval och tillverkningsmetoder samt dess inbyggnad i och anpassning till tekniska system. Användningen av datorbaserade verktyg ökar konstruktionsprocessens integration och effektivisering. Några av kurserna innehåller projektarbeten. Studenterna får i mindre grupper analysera och föreslå en lösning på något industrirelaterat problem. Gästföreläsare från näringslivet deltar också. Under andra terminen väljer studenten inriktning mot design eller datorbaserad simulering. Utbildningen avslutas med ett examensarbete som utförs inom industrin eller högskolan. Det finns även möjlighet att förlägga examensarbetet vid ett universitet utomlands. Genusperspektiv beaktas i utbildningen så att pedagogik och innehåll passar båda könen. | ||||
2.2 | Studieformer | |||
Undervisningen består av föreläsningar, lektioner, övningar, laborationer och projekt. Någon eller några kurser kan ges på engelska. | ||||
2.3 | Examination och betyg | |||
Under varje läsperiod (ca 10 veckor) läses normalt två 5-poängskurser parallellt. Examination anordnas i varje kurs eller delkurs. Exempel på examinationsformer är skriftlig tentamen eller projektredovisning. Kontinuerlig examination kan också ske. Förutom godkända tentamina krävs också genomförda och redovisade övriga kursmoment såsom laborationer, övningsuppgifter, seminarier och grupparbeten. Hur respektive kurs examineras framgår av kursplanen. I de enskilda kurserna ges normalt betygen: Underkänd, Godkänd (3), Icke utan berömd godkänd (4) och Med beröm godkänd (5). Tentamenstillfällen ges enligt fastställd tidplan under året. Extra examinationstillfällen anordnas för studenter som fått underkänt. Under vissa förutsättningar finns det även möjlighet att tentera om en redan godkänd kurs för högre betyg, s k plussning. | ||||
Kurser | ||||
Kurskod | Kursnamn | Poäng | Nivå | Ämne |
År 1 | ||||
TKCB03 | Konceptkonstruktion | 5 | B | Maskinteknik |
TMKC00 | Material för lätta konstruktioner | 5 | C | Materialteknik |
TSPC03 | Strategisk produktutveckling | 5 | C | Maskinteknik |
TMAA00:1 | Matematisk analys i flera variabler | 5 | A | Matematik/Tillämpad matematik |
År 2 | ||||
TFUB05 | Forsknings- och utredningsmetodik | 5 | B | Övriga ämnen |
TEXD15 | Examensarbete | 15 | D | Övriga ämnen |
Valbara kurser | ||||
Kurskod | Kursnamn | Poäng | Nivå | Ämne |
År 1 | ||||
TCCB05 | Solidmodellering med CAD/CAM | 5 | B | Materialvetenskap |
TDEB00 | Designkunskap | 5 | B | Maskinteknik |
TFUB05 | Forsknings- och utredningsmetodik | 5 | B | Övriga ämnen |
TIDC06 | Industridesign | 5 | C | Industriell design |
TMFB00 | Marknadsföring | 5 | B | Företagsekonomi |
TDEC03 | Designkunskap 2 | 5 | C | Maskinteknik |
TSSD05 | Simulering av stelkroppssystem | 5 | D | Maskinteknik |
TCYD05 | CAD med ytmodellering | 5 | D | Maskinteknik |
TDFD03:1 | Dimensioneringsteknik med FEM | 5 | D | Maskinteknik |
TMSD03 | Matematisk modellering och simulering | 5 | D | Maskinteknik |
TPEC03 | Produktergonomi | 5 | C | Maskinteknik |
År 2 | ||||
TEXD00 | Examensarbete | 20 | D | Övriga ämnen |
4 | Examen och Examenskrav | |||
4.1 | Examen | |||
Teknologie magisterexamen med huvudämnet Maskinteknik, inriktning Produktutveckling och design. Degree of Master of Science (with a major in Mechanical Engineering), specialisation Product Development and Industrial Design. För en generell magisterexamen fordras fullgjorda kurser om minst 160 poäng, varav minst 80 poäng inom huvudämnet, här Maskinteknik. I huvudämnet krävs fördjupade studier med minst 20 poäng på vardera A, B, C och D-nivå. Vidare ska minst 20 poäng utgöras av examensarbete i huvudämnet. För att erhålla magisterexamen i Maskinteknik med den speciella inriktningen Produktutveckling och design 60 poäng fordras, förutom avlagd Högskoleingenjörs/Teknologie kandidatexamen med minst 10 poäng matematik, att de obligatoriska kurserna samt valbara kurser skall vara avslutade och godkända. För att erhålla Teknologie magisterexamen vid Ingenjörshögskolan i Jönköping krävs enligt de lokala föreskrifterna minst 15 poäng matematik. | ||||
5 | Behörighetsskrav och urvalsregler | |||
5.1 | Behörighetskrav | |||
Behörig att söka: 120 poäng Högskoleingenjörsexamen/Teknologie Kandidatexamen med lägst 60 poäng i huvudämnet Maskinteknik och 10 poäng matematik, alternativt civilingenjörsexamen med motsvarande inriktning. Ingående kurser i magisterprogrammet kan läsas som fristående kurser i mån av plats och respektive behörighetskrav framgår av kursplanen. Saknas formell behörighet, kan Ingenjörshögskolan pröva den reella kompetensen hos den sökande om denne anser sig ha inhämtat motsvarande kunskaper på annat sätt. Syftet är att bedöma den samlade kompetensen och om den sökande har möjlighet att klara vald utbildning. Reell kompetens kan handla om kunskaper och erfarenheter från arbetsliv, längre utlandsvistelse eller annan kursverksamhet. | ||||
5.2 | Urvalsregler | |||
Grupp 1: Examen om minst 120 poäng. Rangordning sker efter medelbetyg från examen. Grupp 2: 100 - 119 poäng. Rangordning sker efter antalet avklarade poäng. | ||||
6 | Övrig information | |||
6.1 | Examensarbete | |||
I utbildningen ingår ett 15- eller 20 poängs examensarbete där den studerande, enskilt eller i grupp, behandlar och redovisar en arbetsuppgift, där den samlade kunskapen från utbildningen tillämpas. Examensarbetet görs normalt under utbildningens sista termin och företrädesvis på eller i nära samarbete med ett företag/organisation. Alternativt kan examensarbetet göras vid ett utländskt universitet, eventuellt i samarbete med det lokala näringslivet i landet. Utbildningen är av forskningskaraktär och kan vara förberedande till forskarstudier. | ||||
6.2 | Utlandsstudier | |||
Ingenjörshögskolan har ett 50-tal partneruniversitet i Europa, Nord- och Sydamerika, Asien och Australien och deltar i utbytesprogram som Sokrates, Nordplus, Tempus och Linnaeus-Palme. Det finns möjlighetet att tillbringa en del av studietiden utomlands och tillgodoräkna utlandsstudierna i examen efter samråd med programansvarig. | ||||
6.3 | Arbetsområden efter examen | |||
Utbildningen syftar till att ge en plattform för att kunna arbeta inom produktutvecklande företag, som behöver en modern produktutveckling med effektiva utvecklingsverktyg. Utbildningen ger även förutsättningar att arbeta med forskning inom t ex konstruktionsteknik, material och materialprocesser samt simulering vid produktframtagning. | ||||
6.4 | Studieuppehåll | |||
Den studerande som fått studieuppehåll beviljat har rätt att återuppta studierna så snart som möjligt med hänsyn till tillgängliga resurser och övriga förhållanden på utbildningsprogrammet. Ansökan om studieuppehåll görs skriftligt till Ingenjörshögskolan i Jönköping. Den som har studieuppehåll ska meddela Ingenjörshögskolan om sina planer för kommande studietermin. Studieuppehåll beviljas för viss tid antingen p g a tvingande skäl (sjukdom, militärtjänst, graviditet, omvårdnadsansvar etc.) eller p g a särskilda skäl. | ||||
6.5 | Påbyggnadsutbildning | |||
Magisterutbildningen ger behörighet att söka till forsatt forskarutbildning som leder till teknologie licentiat-/doktorexamen. | ||||
6.6 | Ytterligare information | |||
Denna utbildningsplan grundar sig på bestämmelser för den grundläggande högskoleutbildningen vid Högskolan i Jönköping. För ytterligare information: Ingenjörshögskolan i Jönköping AB Box 1026 551 11 Jönköping Tel. 036-15 77 00 Fax. 036-10 05 98 Webbplats: http://www.ing.hj.se Utdrag ur högskolelagen, 1 kap, 9 § Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. |